Synopsis
snapraid [-c, --conf CONFIG] [-f, --filter PATTERN] [-d, --filter-disk NAME] [-m, --filter-missing] [-e, --filter-error] [-a, --audit-only] [-h, --pre-hash] [-i, --import DIR] [-p, --plan PERC|bad|new|full] [-o, --older-than DAYS] [-l, --log FILE] [-s, --spin-down-on-error] [-w, --bw-limit RATE] [-t, --tail] [-Z, --force-zero] [-E, --force-empty] [-U, --force-uuid] [-D, --force-device] [-N, --force-nocopy] [-F, --force-full] [-R, --force-realloc] [-W, --force-realloc-tail] [-S, --start BLKSTART] [-B, --count BLKCOUNT] [-L, --error-limit NUMBER] [-A, --stats] [-v, --verbose] [-q, --quiet] status|smart|probe|up|down|diff|sync|scrub|fix|check |list|dup|pool|devices|touch|rehash|locate
snapraid [-V, --version] [-H, --help] [-C, --gen-conf CONTENT]
Beskrivning (Description)
SnapRAID är ett säkerhetskopieringsprogram designat för disk-arrayer, som lagrar paritetsinformation för dataåterställning vid upp till sex diskfel.
SnapRAID är i första hand avsett för hemmamediabibliotek med stora, sällan ändrade filer, och erbjuder flera funktioner:
- Du kan använda diskar som redan är fyllda med filer utan att behöva formatera om dem, och du får åtkomst till dem som vanligt.
- All din data hashberäknas för att säkerställa dataintegritet och förhindra tyst korruption.
- När antalet felaktiga diskar överskrider paritetsantalet, begränsas dataförlusten till de drabbade diskarna; data på andra diskar förblir åtkomlig.
- Om du oavsiktligt raderar filer på en disk är återställning möjlig.
- Diskar kan ha olika storlekar.
- Du kan lägga till diskar när som helst.
- SnapRAID låser inte in din data; du kan sluta använda det när som helst utan omformatering eller dataflytt.
- För att få åtkomst till en fil behöver endast en enda disk snurra, vilket sparar ström och minskar buller.
För mer information, besök den officiella SnapRAID-webbplatsen:
https://www.snapraid.it/
Begränsningar (Limitations)
SnapRAID är en hybrid mellan en RAID och ett backupprogram, med målet att kombinera de bästa fördelarna med båda. Det har dock vissa begränsningar som du bör överväga innan du använder det.
Den huvudsakliga begränsningen är att om en disk havererar kan du endast återställa data fram till tillståndet för den senaste sync-operationen. Data som lagts till eller modifieringar som gjorts sedan den senaste synkroniseringen och som är placerade på den felaktiga disken kommer att gå förlorade.
Följaktligen är SnapRAID främst lämpat för data som sällan ändras.
För data som redan existerade vid den senaste synkroniseringen beror återställningens tillförlitlighet på om alternativet snapshot (ögonblicksbild) används:
- Med stöd för ögonblicksbilder (tillgängligt på Btrfs, ZFS, Bcachefs och NTFS) kan SnapRAID automatiskt upprätthålla en oberoende frusen referens för varje datafilsystem som stöds. Detta säkerställer att även om du ändrar eller tar bort filer på ditt aktiva filsystem under eller efter en synkronisering, förblir återställningsprocessen konsekvent och tillförlitlig.
- Utan stöd för ögonblicksbilder kan borttagning eller ändring av filer efter en sync förhindra fullständig återställning av andra felaktiga diskar. Detta inträffar eftersom pariteten inte längre matchar de modifierade filerna, även om dessa filer inte finns på den havererade disken. Å andra sidan förhindrar inte nyinkomna filer återställning av redan existerande filer.
Andra SnapRAID-begränsningar är:
- Med SnapRAID har du fortfarande separata filsystem för varje disk. Med RAID får du ett enda stort filsystem.
- SnapRAID stripas inte data. Med RAID får du en hastighetsökning med striping.
- SnapRAID stöder inte återställning i realtid. Med RAID behöver du inte sluta arbeta när en disk misslyckas.
- SnapRAID kan bara återställa data från ett begränsat antal diskfel. Med en säkerhetskopia kan du återställa från ett fullständigt fel på hela disk-arrayen.
- Endast filnamn, tidsstämplar, symboliska länkar och hårda länkar sparas. Behörigheter, ägarskap och utökade attribut sparas inte.
Kom igång (Getting Started)
För att använda SnapRAID måste du först välja en disk i din disk-array som ska dediceras till parity-information. Med en disk för paritet, kommer du att kunna återställa från ett enda diskfel, liknande RAID5.
Om du vill återställa från fler diskfel, liknande RAID6, måste du reservera ytterligare diskar för paritet. Varje ytterligare paritetsdisk möjliggör återställning från ett diskfel till.
Som paritetsdiskar måste du välja de största diskarna i arrayen, eftersom paritetsinformationen kan växa till storleken av den största datadisken i arrayen.
Dessa diskar kommer att dediceras till att lagra parity-filerna. Du bör inte lagra din data på dem.
Sedan måste du definiera de data-diskar som du vill skydda med SnapRAID. Skyddet är mer effektivt om dessa diskar innehåller data som sällan ändras. Av denna anledning är det bäst att INTE inkludera Windows C:\-disken eller Unix /home, /var och /tmp katalogerna.
Listan över filer sparas i content-filerna, som vanligtvis lagras på data-, paritets- eller startdiskarna. Denna fil innehåller detaljerna för din säkerhetskopia, inklusive alla checksummor för att verifiera dess integritet. content-filen lagras i flera kopior, och varje kopia måste finnas på en annan disk för att säkerställa att, även vid flera diskfel, minst en kopia är tillgänglig.
Anta till exempel att du bara är intresserad av en paritetsnivå av skydd, och dina diskar finns på:
/mnt/diskp <- vald disk för paritet /mnt/disk1 <- första disken att skydda /mnt/disk2 <- andra disken att skydda /mnt/disk3 <- tredje disken att skydda
Du måste skapa konfigurationsfilen /etc/snapraid.conf med följande alternativ:
parity /mnt/diskp/snapraid.parity content /var/snapraid/snapraid.content content /mnt/disk1/snapraid.content content /mnt/disk2/snapraid.content data d1 /mnt/disk1/ data d2 /mnt/disk2/ data d3 /mnt/disk3/
Om du använder Windows bör du använda Windows sökvägsformat, med enhetsbeteckningar och omvända snedstreck istället för snedstreck.
parity E:\snapraid.parity content C:\snapraid\snapraid.content content F:\array\snapraid.content content G:\array\snapraid.content data d1 F:\array\ data d2 G:\array\ data d3 H:\array\
Om du har många diskar och får slut på enhetsbeteckningar kan du montera diskar direkt i undermappar. Se:
https://www.google.com/search?q=Windows+mount+point
Vid denna punkt är du redo att köra kommandot sync för att bygga paritetsinformationen.
snapraid sync
Denna process kan ta flera timmar första gången, beroende på storleken på datan som redan finns på diskarna. Om diskarna är tomma är processen omedelbar.
Du kan stoppa det när som helst genom att trycka Ctrl+C, och vid nästa körning återupptas det där det avbröts.
När detta kommando är klart är din data SÄKER.
Nu kan du börja använda din array som du vill och periodiskt uppdatera paritetsinformationen genom att köra kommandot sync.
Skrubbning (Scrubbing)
För att periodiskt kontrollera data och paritet för fel kan du köra kommandot scrub.
snapraid scrub
Detta kommando jämför data i din array med den hash som beräknades under kommandot sync för att verifiera integriteten.
Varje körning av kommandot kontrollerar ungefär 8% av arrayen, exklusive data som redan skrubbats under de föregående 10 dagarna. Du kan använda alternativet -p, --plan för att specificera en annan mängd och alternativet -o, --older-than för att specificera en annan ålder i dagar. Till exempel, för att kontrollera 5% av arrayen för block äldre än 20 dagar, använd:
snapraid -p 5 -o 20 scrub
Om tysta eller input/output-fel hittas under processen, markeras de motsvarande blocken som dåliga i content-filen och listas i kommandot status.
snapraid status
För att fixa dem kan du använda kommandot fix, filtrera efter dåliga block med alternativet -e, --filter-error:
snapraid -e fix
Vid nästa scrub kommer felen att försvinna från status-rapporten om de verkligen är fixade. För att göra det snabbare kan du använda -p bad för att skrubba endast block markerade som dåliga.
snapraid -p bad scrub
Att köra scrub på en osynkad array kan rapportera fel orsakade av borttagna eller modifierade filer. Dessa fel rapporteras i scrub- utdata, men de relaterade blocken markeras inte som dåliga.
Poolning (Pooling)
Obs: Poolningsfunktionen som beskrivs nedan har ersatts av verktyget mergerfs, som nu är det rekommenderade alternativet för Linux-användare i SnapRAID-communityt. Mergerfs ger ett mer flexibelt och effektivt sätt att poola flera enheter till en enda enhetlig monteringspunkt, vilket möjliggör sömlös åtkomst till filer över din array utan att förlita sig på symboliska länkar. Det integreras väl med SnapRAID för paritetsskydd och används ofta i installationer som OpenMediaVault (OMV) eller anpassade NAS-konfigurationer.
För att visa alla filer i din array i samma katalogträd, kan du aktivera funktionen pooling. Den skapar en skrivskyddad virtuell vy av alla filer i din array med hjälp av symboliska länkar.
Du kan konfigurera pooling-katalogen i konfigurationsfilen med:
pool /pool
eller, om du använder Windows, med:
pool C:\pool
och kör sedan kommandot pool för att skapa eller uppdatera den virtuella vyn.
snapraid pool
Om du använder en Unix-plattform och vill dela denna katalog över nätverket till antingen Windows- eller Unix-maskiner, bör du lägga till följande alternativ till din /etc/samba/smb.conf:
# I den globala sektionen av smb.conf unix extensions = no
# I delningssektionen av smb.conf [pool] comment = Pool path = /pool read only = yes guest ok = yes wide links = yes follow symlinks = yes
I Windows kräver delning av symboliska länkar över ett nätverk att klienter löser dem på distans. För att aktivera detta måste du, förutom att dela pool-katalogen, även dela alla diskar oberoende, med hjälp av de disk-namn som definieras i konfigurationsfilen som delningspunkter. Du måste också specificera i alternativet share i konfigurationsfilen den Windows UNC-sökväg som fjärrklienter behöver använda för att få åtkomst till dessa delade diskar.
Till exempel, om du arbetar från en server som heter darkstar, kan du använda alternativen:
data d1 F:\array\ data d2 G:\array\ data d3 H:\array\ pool C:\pool share \\darkstar
och dela följande kataloger över nätverket:
\\darkstar\pool -> C:\pool \\darkstar\d1 -> F:\array \\darkstar\d2 -> G:\array \\darkstar\d3 -> H:\array
för att tillåta fjärrklienter att få åtkomst till alla filer på \\darkstar\pool.
Du kan också behöva konfigurera fjärrklienter för att möjliggöra åtkomst till fjärrsymboliska länkar med kommandot:
fsutil behavior set SymlinkEvaluation L2L:1 R2R:1 L2R:1 R2L:1
Ångra radering (Undeleting)
SnapRAID fungerar mer som ett säkerhetskopieringsprogram än ett RAID-system, och det kan användas för att återställa eller ångra radering av filer till deras tidigare tillstånd med hjälp av alternativet -f, --filter:
snapraid fix -f FILE
eller för en katalog:
snapraid fix -f DIR/
Du kan också använda det för att återställa endast oavsiktligt raderade filer inuti en katalog med hjälp av alternativet -m, --filter-missing, som återställer endast saknade filer, och lämnar alla andra orörda.
snapraid fix -m -f DIR/
Eller för att återställa alla raderade filer på alla enheter med:
snapraid fix -m
Återställning (Recovering)
Det värsta har hänt, och du har förlorat en eller flera diskar!
FÅ INTE PANIK! Du kommer att kunna återställa dem!
Det första du måste göra är att undvika ytterligare ändringar i din disk-array. Inaktivera alla fjärranslutningar till den och alla schemalagda processer, inklusive alla schemalagda SnapRAID nattliga sync- eller scrub-körningar.
Fortsätt sedan med följande steg.
STEG 1 -> Omkonfigurera
Du behöver lite utrymme för att återställa, helst på ytterligare reservdiskar, men en extern USB-disk eller fjärrdisk räcker.
Ändra SnapRAID-konfigurationsfilen för att få alternativet data eller parity för den felaktiga disken att peka på en plats med tillräckligt tomt utrymme för att återställa filerna.
Om till exempel disk d1 har misslyckats, ändra från:
data d1 /mnt/disk1/
till:
data d1 /mnt/new_spare_disk/
Om disken som ska återställas är en paritetsdisk, uppdatera det lämpliga parity- alternativet. Om du har flera felaktiga diskar, uppdatera alla deras konfigurationsalternativ.
STEG 2 -> Fixa
Kör kommandot fix och lagra loggen i en extern fil med:
snapraid -d NAME -l fix.log fix
Där NAME är namnet på disken, till exempel d1 i vårt tidigare exempel. Om disken som ska återställas är en paritetsdisk, använd namnen parity, 2-parity, etc. Om du har flera felaktiga diskar, använd flera -d-alternativ för att specificera alla av dem.
Detta kommando kommer att ta lång tid.
Se till att du har några gigabyte ledigt för att lagra fix.log-filen. Kör den från en disk med tillräckligt med ledigt utrymme.
Nu har du återställt allt som är återställningsbart. Om vissa filer är delvis eller helt icke-återställningsbara, kommer de att döpas om genom att lägga till tillägget .unrecoverable.
Du kan hitta en detaljerad lista över alla icke-återställningsbara block i fix.log-filen genom att kontrollera alla rader som börjar med unrecoverable:.
Om du inte är nöjd med återställningen kan du försöka igen hur många gånger du vill.
Om du till exempel har tagit bort filer från arrayen efter den senaste sync, kan detta leda till att vissa filer inte återställs. I detta fall kan du köra fix igen med alternativet -i, --import, specificera var dessa filer nu finns för att inkludera dem igen i återställningsprocessen.
Om du är nöjd med återställningen kan du fortsätta, men notera att efter synkronisering kan du inte köra fix-kommandot igen längre!
STEG 3 -> Kontrollera
Som en försiktighetsåtgärd kan du nu köra ett check-kommando för att säkerställa att allt är korrekt på den återställda disken.
snapraid -d NAME -a check
Där NAME är namnet på disken, till exempel d1 i vårt tidigare exempel.
Alternativen -d och -a talar om för SnapRAID att endast kontrollera den specificerade disken och ignorera all paritetsdata.
Detta kommando kommer att ta lång tid, men om du inte är alltför försiktig, kan du hoppa över det.
STEG 4 -> Synkronisera
Kör kommandot sync för att synkronisera arrayen igen med den nya disken.
snapraid sync
Om allt är återställt är detta kommando omedelbart.
Kommandon (Commands)
SnapRAID tillhandahåller några enkla kommandon som gör att du kan:
- Skriva ut arrayens status -> status
- Kontrollera diskarna -> smart, probe, up, down
- Skapa en backup-/återställningspunkt -> sync
- Periodiskt kontrollera data -> scrub
- Återställa den senaste backup-/återställningspunkten -> fix.
Kommandon måste skrivas med gemener (små bokstäver).
status
Skriver ut en sammanfattning av tillståndet för disk-arrayen.
Det inkluderar information om paritetsfragmentering, hur gamla blocken är utan kontroll, och alla registrerade tysta fel som påträffats under skrubbning.
Informationen som presenteras hänvisar till den senaste tidpunkten du körde sync. Senare modifieringar beaktas inte.
Om dåliga block upptäcktes, listas deras blocknummer. För att fixa dem kan du använda kommandot fix -e.
Det visar också ett diagram som representerar den senaste tidpunkten då varje block skrubbades eller synkroniserades. Skrubbade block visas med *, block synkroniserade men ännu inte skrubbade med o.
Inget ändras.
smart
Skriver ut en SMART-rapport över alla diskar i systemet.
Det inkluderar en uppskattning av sannolikheten för fel under det kommande året, vilket gör att du kan planera underhållsersättningar av diskar som visar misstänkta attribut.
Denna sannolikhetsuppskattning erhålls genom att korrelera SMART-attributen för diskarna med Backblaze-data som finns tillgänglig på:
https://www.backblaze.com/hard-drive-test-data.html
Om SMART rapporterar att en disk håller på att misslyckas, skrivs FAIL eller PREFAIL ut för den disken, och SnapRAID returnerar med ett fel. I detta fall rekommenderas omedelbar ersättning av disken starkt.
Andra möjliga statussträngar är:
Om alternativet -v, --verbose specificeras, tillhandahålls en djupare statistisk analys. Denna analys kan hjälpa dig att bestämma om du behöver mer eller mindre paritet.
Detta kommando använder verktyget smartctl och är ekvivalent med att köra smartctl -a på alla enheter.
Om dina enheter inte upptäcks automatiskt korrekt kan du specificera ett anpassat kommando med hjälp av alternativet smartctl i konfigurations- filen.
Inget ändras.
probe
Skriver ut STRÖM-tillståndet för alla diskar i systemet.
Standby betyder att disken inte snurrar. Active betyder att disken snurrar.
Detta kommando använder verktyget smartctl och är ekvivalent med att köra smartctl -n standby -i på alla enheter.
Om dina enheter inte upptäcks automatiskt korrekt kan du specificera ett anpassat kommando med hjälp av alternativet smartctl i konfigurations- filen.
Inget ändras.
up
Snurrar upp alla diskar i arrayen.
Du kan snurra upp endast specifika diskar med hjälp av alternativet -d, --filter-disk.
Att snurra upp alla diskar samtidigt kräver mycket ström. Se till att din strömförsörjning kan klara det.
Inget ändras.
down
Snurrar ner alla diskar i arrayen.
Detta kommando använder verktyget smartctl och är ekvivalent med att köra smartctl -s standby,now på alla enheter.
Du kan snurra ner endast specifika diskar med hjälp av alternativet -d, --filter-disk alternativet.
För att automatiskt snurra ner vid fel kan du använda alternativet -s, --spin-down-on-error med alla andra kommandon, vilket är ekvivalent med att köra down manuellt när ett fel inträffar.
Inget ändras.
diff
Listar alla filer som modifierats sedan den senaste sync och som behöver få sin paritetsdata omberäknad.
Detta kommando kontrollerar inte filens data, utan endast filens tidsstämpel, storlek och inode.
Efter att ha listat alla ändrade filer presenteras en sammanfattning av ändringarna, grupperade efter:
Om en sync krävs är processens returkod 2, istället för standard 0. Returkoden 1 används för ett generiskt feltillstånd.
Inget ändras.
sync
Uppdaterar paritetsinformationen. Alla modifierade filer i disk-arrayen läses, och motsvarande paritets- data uppdateras.
Du kan stoppa denna process när som helst genom att trycka Ctrl+C, utan att förlora det arbete som redan utförts. Vid nästa körning kommer sync-processen att återupptas där den avbröts.
Om tysta eller input/output-fel hittas under processen, markeras de motsvarande blocken som dåliga.
Filer identifieras med sökväg och/eller inode och kontrolleras med storlek och tidsstämpel. Om filstorleken eller tidsstämpeln skiljer sig åt, beräknas paritetsdata om för hela filen. Om filen flyttas eller döps om på samma disk, samtidigt som samma inode behålls, beräknas inte pariteten om. Om filen flyttas till en annan disk, beräknas pariteten om, men den tidigare beräknade hash-informationen behålls.
content- och parity-filerna modifieras vid behov. Filerna i arrayen modifieras INTE.
scrub
Skrubbar arrayen och söker efter tysta eller input/output-fel i data- och paritetsdiskar.
Varje anrop kontrollerar ungefär 8% av arrayen, exklusive data som redan skrubbats under de senaste 10 dagarna. Detta innebär att skrubbning en gång i veckan säkerställer att varje bit data kontrolleras minst en gång var tredje månad.
Du kan definiera en annan skrubbplan eller mängd med hjälp av alternativet -p, --plan som accepterar: bad - Skrubbar block markerade som dåliga. new - Skrubbar nyligen synkroniserade block som ännu inte skrubbats. full - Skrubbar allt. 0-100 - Skrubbar den specificerade procentandelen av block.
Om du specificerar en procentsats kan du också använda alternativet -o, --older-than för att definiera hur gammalt blocket ska vara. De äldsta blocken skrubbas först, vilket säkerställer en optimal kontroll. Om du bara vill skrubba de nyligen synkroniserade blocken som ännu inte skrubbats, använd alternativet -p new.
För att få detaljer om skrubbstatusen, använd kommandot status.
För alla tysta eller input/output-fel som hittas, markeras de motsvarande blocken som dåliga i content-filen. Dessa dåliga block listas i status och kan fixas med fix -e. Efter fixningen, vid nästa skrubb, kommer de att kontrolleras igen, och om de befinns korrigerade, tas det dåliga märket bort. För att skrubba endast de dåliga blocken kan du använda kommandot scrub -p bad.
Det rekommenderas att köra scrub endast på en synkroniserad array för att undvika rapporterade fel orsakade av osynkad data. Dessa fel känns igen som att de inte är tysta fel, och blocken markeras inte som dåliga, men sådana fel rapporteras i kommandots utdata.
content-filen modifieras för att uppdatera tiden för den senaste kontrollen för varje block och för att markera dåliga block. parity-filerna modifieras INTE. Filerna i arrayen modifieras INTE.
fix
Lagar alla filer och paritetsdata.
Alla filer och paritetsdata jämförs med det tillstånd som sparades i den senaste sync-operationen. Om en skillnad hittas återställs den till det sparade tillståndet.
VARNING! Kommandot fix skiljer inte mellan fel och avsiktliga modifieringar. Det återställer villkorslöst filtillståndet till den senaste sync-operationen.
Om inget annat alternativ specificeras, behandlas hela arrayen. Använd filteralternativen för att välja en delmängd av filer eller diskar att arbeta med.
För att fixa endast blocken markerade som dåliga under sync och scrub, använd alternativet -e, --filter-error. Till skillnad från andra filteralternativ tillämpar detta fixar endast på filer som är oförändrade sedan den senaste sync.
SnapRAID döper om alla filer som inte kan fixas genom att lägga till tillägget .unrecoverable.
Innan fixningen skannas hela arrayen för att hitta alla filer som flyttats sedan den senaste sync-operationen. Dessa filer identifieras av deras tidsstämpel, oavsett namn och katalog, och används i återställningsprocessen vid behov. Om du flyttade några av dem utanför arrayen kan du använda alternativet -i, --import för att specificera ytterligare kataloger att skanna.
Filer identifieras endast med sökväg, inte med inode.
content-filen modifieras INTE. parity-filerna modifieras vid behov. Filerna i arrayen modifieras vid behov.
check
Verifierar alla filer och paritetsdata.
Det fungerar som fix, men det simulerar endast en återställning och inga ändringar skrivs till arrayen.
Detta kommando är i första hand avsett för manuell verifiering, som efter en återställningsprocess eller under andra speciella förhållanden. För periodiska och schemalagda kontroller, använd scrub.
Om du använder alternativet -a, --audit-only, kontrolleras endast fil- datan, och paritetsdatan ignoreras för en snabbare körning.
Filer identifieras endast med sökväg, inte med inode.
Inget ändras.
list
Listar alla filer som finns i arrayen vid tidpunkten för den senaste sync.
Med -v eller --verbose visas även subsekundprecisionen.
Inget ändras.
dup
Listar alla dubblettfiler. Två filer antas vara lika om deras hashar matchar. Filens data läses inte; endast de förberäknade hasharna används.
Inget ändras.
pool
Skapar eller uppdaterar en virtuell vy av alla filer i din disk-array i pooling-katalogen.
Filerna kopieras inte utan länkas med hjälp av symboliska länkar.
Vid uppdatering raderas alla befintliga symboliska länkar och tomma underkataloger och ersätts med den nya vyn av arrayen. Alla andra vanliga filer lämnas kvar.
Inget ändras utanför pool-katalogen.
devices
Skriver ut de lågnivåenheter som används av arrayen.
Detta kommando visar enhetsassociationerna i arrayen och är främst avsett som ett skriptgränssnitt.
De två första kolumnerna är lågnivåenhetens ID och sökväg. De nästa två kolumnerna är högnivåenhetens ID och sökväg. Den sista kolumnen är diskens namn i arrayen.
I de flesta fall har du en lågnivåenhet för varje disk i arrayen, men i vissa mer komplexa konfigurationer kan du ha flera lågnivåenheter som används av en enda disk i arrayen.
Inget ändras.
touch
Anger en godtycklig tidsstämpel för undersekunder för alla filer som har den satt till noll.
Detta förbättrar SnapRAIDs förmåga att känna igen flyttade och kopierade filer, eftersom det gör tidsstämpeln nästan unik, vilket minskar möjliga dubbletter.
Mer specifikt, om tidsstämpeln för undersekunder inte är noll, identifieras en flyttad eller kopierad fil som sådan om den matchar namn, storlek och tidsstämpel. Om tidsstämpeln för undersekunder är noll, betraktas den som en kopia endast om hela sökvägen, storlek och tidsstämpel alla matchar.
Tidsstämpeln med sekundprecision modifieras inte, så alla datum och tider för dina filer bevaras.
rehash
Schemalägger en omhashning av hela arrayen.
Detta kommando ändrar den hash-typ som används, vanligtvis vid uppgradering från ett 32-bitars system till ett 64-bitars system, för att byta från MurmurHash3 till den snabbare SpookyHash.
Om du redan använder den optimala hashen, gör detta kommando ingenting och informerar dig om att ingen åtgärd behövs.
Omhashningen utförs inte omedelbart utan sker progressivt under sync och scrub.
Du kan kontrollera omhashningstillståndet med hjälp av status.
Under omhashningen bibehåller SnapRAID full funktionalitet, med det enda undantaget att dup inte kan upptäcka dubbletter med hjälp av en annan hash.
locate
Lokaliserar filer som lagras på paritetsdiskarna. För varje matchande fil skrivs dess plats i paritetsfilen och antalet fragment den upptar ut.
Du kan använda alternativet -t, --tail för att begränsa åtgärden till filer som upptar den angivna slutdelen (tail) av pariteten.
Om du vill omallokera dessa filer kan du använda alternativet -W, --force-realloc-tail. Var medveten om att sådana filer inte skyddas av paritet under omallokeringsprocessen.
Alternativ (Options)
SnapRAID tillhandahåller följande alternativ:
Konfiguration (Configuration)
SnapRAID kräver en konfigurationsfil för att veta var din disk-array finns och var paritetsinformationen ska lagras.
I Unix används filen /usr/local/etc/snapraid.conf om den finns, annars /etc/snapraid.conf. I Windows används filen snapraid.conf i samma katalog som snapraid.exe.
Den måste innehålla följande alternativ (skiftlägeskänsligt):
parity FILE [,FILE] ...
Definierar de filer som ska användas för att lagra paritetsinformationen. Pariteten möjliggör skydd från ett enda disk- fel, liknande RAID5.
Du kan specificera flera filer, som måste finnas på olika diskar. När en fil inte kan växa mer, används nästa fil. Det totala tillgängliga utrymmet måste vara minst lika stort som den största datadisken i arrayen.
Du kan lägga till ytterligare paritetsfiler senare, men du kan inte ändra ordning på eller ta bort dem.
Att hålla paritetsdiskarna reserverade för paritet säkerställer att de inte blir fragmenterade, vilket förbättrar prestandan.
I Windows lämnas 256 MB oanvänt på varje disk för att undvika varningen om fulla diskar.
Detta alternativ är obligatoriskt och kan endast användas en gång.
(2,3,4,5,6)-parity FILE [,FILE] ...
Definierar de filer som ska användas för att lagra extra paritetsinformation.
För varje paritetsnivå som specificeras aktiveras en ytterligare skyddsnivå:
- 2-parity möjliggör RAID6 dubbel paritet.
- 3-parity möjliggör trippel paritet.
- 4-parity möjliggör fyrdubbel (fyra) paritet.
- 5-parity möjliggör penta (fem) paritet.
- 6-parity möjliggör hexa (sex) paritet.
Varje paritetsnivå kräver närvaro av alla föregående paritets- nivåer.
Samma överväganden som för alternativet parity gäller.
Dessa alternativ är valfria och kan endast användas en gång.
z-parity FILE [,FILE] ...
Definierar en alternativ fil och ett format för att lagra trippel paritet.
Detta alternativ är ett alternativ till 3-parity, främst avsett för lågpresterande processorer som ARM eller AMD Phenom, Athlon och Opteron som inte stöder SSSE3-instruktionsuppsättningen. I sådana fall ger det bättre prestanda.
Detta format liknar, men är snabbare än, det som används av ZFS RAIDZ3. Liksom ZFS fungerar det inte utöver trippel paritet.
När du använder 3-parity kommer du att varnas om det rekommenderas att använda formatet z-parity för prestandaförbättring.
Det är möjligt att konvertera från ett format till ett annat genom att justera konfigurationsfilen med önskad z-parity eller 3-parity fil och använda fix för att återskapa den.
content FILE
Definierar den fil som ska användas för att lagra listan och checksummorna för alla filer som finns i din disk-array.
Den kan placeras på en disk som används för data, paritet eller någon annan tillgänglig disk. Om du använder en datadisk exkluderas denna fil automatiskt från sync-processen.
Detta alternativ är obligatoriskt och kan användas flera gånger för att spara flera kopior av samma fil.
Du måste lagra minst en kopia för varje paritetsdisk som används plus en. Att använda ytterligare kopior skadar inte.
data NAME DIR
Definierar namnet och monteringspunkten för datadiskarna i arrayen. NAME används för att identifiera disken och måste vara unikt. DIR är monteringspunkten för disken i filsystemet.
Du kan ändra monteringspunkten vid behov, så länge du behåller NAME fixerat.
Den konfigurerade sökvägen måste dock konsekvent matcha samma underliggande data. Om sökvägen innehåller symboliska länkar måste deras mål förbli stabila. Att ändra sådana symlänkar för att byta datakatalog i farten stöds inte.
Du bör använda ett alternativ för varje datadisk i arrayen.
Du kan byta namn på en disk senare genom att ändra NAME direkt i konfigurationsfilen och sedan köra ett sync-kommando. I händelse av namnbyte görs associationen med hjälp av den lagrade UUID:n för diskarna.
extra NAME DIR
Definierar namn och monteringspunkt för ytterligare diskar som ska övervakas med kommandona smart och probe.
Detta är användbart för att övervaka diskar som inte ingår i arrayen men som krävs för att systemet ska fungera, till exempel startdisken.
Observera att sådana diskar inte påverkas av kommandona up och down eftersom de förväntas alltid snurra.
snapshot
Aktiverar användningen av filsystemets ögonblicksbilder för kommandona sync, scrub, check och fix.
När det är aktiverat skapar SnapRAID en skrivskyddad ögonblicksbild av varje datafilsystem som stöds vid början av en 'sync'. Detta ger en stabil vy av varje filsystem och förhindrar att senare ändringar ändrar den data som används för paritetsberäkningen.
Detta förbättrar återställningen avsevärt: om en fil tas bort från det aktiva filsystemet förblir den bevarad i ögonblicksbilden. Detta förhindrar att pariteten blir "trasig" för det blocket, vilket säkerställer att du fortfarande kan återställa data framgångsrikt om en annan disk havererar.
Detta alternativ gäller uteslutande datadiskar formaterade med filsystemen Btrfs, Bcachefs eller ZFS i Linux och NTFS i Windows. Paritetsdiskar, eller datadiskar som använder andra filsystem, kommer alltid att använda den aktiva versionen av filsystemet.
Att skapa och ta bort ögonblicksbilder kräver administratörsbehörighet. Se till att SnapRAID körs med nödvändiga rättigheter (t.ex. sudo) när detta alternativ är aktiverat.
Se avsnittet SNAPSHOTS för en detaljerad förklaring av ögonblicksbildens livscykel.
nohidden
Exkluderar alla dolda filer och kataloger. I Unix är dolda filer de som börjar med .. I Windows är de de med det dolda attributet.
exclude/include PATTERN
Definierar fil- eller katalogmönstren att exkludera eller inkludera i sync-processen. Alla mönster behandlas i den specificerade ordningen.
Om det första mönstret som matchar är ett exclude-mönster, exkluderas filen. Om det är ett include-mönster, inkluderas filen. Om inget mönster matchar, exkluderas filen om det sista mönstret som specificerats är ett include-mönster, eller inkluderas om det sista mönstret som specificerats är ett exclude-mönster.
Observera att filtrering sker hierarkiskt under kataloggenomgång. Om en katalog matchar en exclude-regel hoppas hela katalogen över (beskärs), och eventuella include-regler för filer eller underkataloger inuti den kommer inte att utvärderas.
Se avsnittet PATTERN för mer information om mönster- specifikationer.
Detta alternativ kan användas flera gånger.
blocksize SIZE_IN_KIBIBYTES
Definierar den grundläggande blockstorleken i kibibytes för pariteten. En kibibyte är 1024 byte.
Standard blockstorlek är 256, vilket bör fungera för de flesta fall.
VARNING! Detta alternativ är endast för experter, och det rekommenderas starkt att inte ändra detta värde. För att ändra detta värde i framtiden, kommer du att behöva återskapa hela pariteten!
En anledning att använda en annan blockstorlek är om du har många små filer, i storleksordningen miljoner.
För varje fil, även om den bara är några byte, allokeras ett helt block paritet, och med många filer kan detta leda till betydande oanvänt paritetsutrymme. När du helt fyller paritetsdisken, är du inte tillåten att lägga till fler filer på datadiskarna. Det bortkastade paritetsutrymmet ackumuleras dock inte över datadiskar. Bortkastat utrymme som härrör från ett högt antal filer på en datadisk begränsar endast mängden data på den datadisken, inte andra.
Som en approximation kan du anta att hälften av blockstorleken är bortkastad för varje fil. Till exempel, med 100 000 filer och en 256 KiB blockstorlek, kommer du att slösa 12,8 GB paritet, vilket kan resultera i 12,8 GB mindre utrymme tillgängligt på datadisken.
Du kan kontrollera mängden bortkastat utrymme på varje disk med hjälp av status. Detta är mängden utrymme du måste lämna ledigt på data- diskarna eller använda för filer som inte ingår i arrayen. Om detta värde är negativt betyder det att du är nära att fylla pariteten, och det representerar det utrymme du fortfarande kan slösa.
För att undvika detta problem kan du använda en större partition för paritet. Om till exempel paritetspartitionen är 12,8 GB större än datadiskarna, har du tillräckligt med extra utrymme för att hantera upp till 100 000 filer på varje datadisk utan något bortkastat utrymme.
Ett trick för att få en större paritetspartition i Linux är att formatera den med kommandot:
mkfs.ext4 -m 0 -T largefile4 DEVICE
Detta resulterar i cirka 1,5% extra utrymme, ungefär 60 GB för en 4 TB-disk, vilket möjliggör cirka 460 000 filer på varje datadisk utan något bortkastat utrymme.
hashsize SIZE_IN_BYTES
Definierar hash-storleken i byte för de sparade blocken.
Standard hash-storlek är 16 byte (128 bitar), vilket bör fungera för de flesta fall.
VARNING! Detta alternativ är endast för experter, och det rekommenderas starkt att inte ändra detta värde. För att ändra detta värde i framtiden, kommer du att behöva återskapa hela pariteten!
En anledning att använda en annan hash-storlek är om ditt system har begränsat minne. Som en tumregel kräver SnapRAID vanligtvis 1 GiB RAM för varje 16 TB data i arrayen.
Specifikt, för att lagra hasharna av datan, kräver SnapRAID ungefär TS*(1+HS)/BS byte RAM, där TS är den totala storleken i byte av din disk-array, BS är blockstorleken i byte och HS är hash-storleken i byte.
Till exempel, med 8 diskar på 4 TB, en blockstorlek på 256 KiB (1 KiB = 1024 byte) och en hash-storlek på 16, får du:
RAM = (8 * 4 * 10^12) * (1+16) / (256 * 2^10) = 1,93 GiB
Om du byter till en hash-storlek på 8 får du:
RAM = (8 * 4 * 10^12) * (1+8) / (256 * 2^10) = 1,02 GiB
Om du byter till en blockstorlek på 512 får du:
RAM = (8 * 4 * 10^12) * (1+16) / (512 * 2^10) = 0,96 GiB
Om du byter till både en hash-storlek på 8 och en blockstorlek på 512 får du:
RAM = (8 * 4 * 10^12) * (1+8) / (512 * 2^10) = 0,51 GiB
autosave SIZE_IN_GIGABYTES
Sparar automatiskt tillståndet vid synkronisering eller skrubbning efter att den specificerade mängden GB har behandlats. Detta alternativ är användbart för att undvika att starta om långa sync- kommandon från början om de avbryts av en maskinkrasch eller någon annan händelse.
temp_limit TEMPERATURE_CELSIUS
Anger den maximalt tillåtna disk-temperaturen i Celsius. När den specificeras, kontrollerar SnapRAID periodiskt temperaturen på alla diskar med hjälp av verktyget smartctl. De aktuella disk-temperaturerna visas medan SnapRAID är igång. Om någon disk överskrider denna gräns, stoppas alla operationer och diskarna snurras ner (sätts i standby) under den tid som definieras av alternativet temp_sleep. Efter viloperioden återupptas operationerna, och kan potentiellt pausas igen om temperaturgränsen nås ännu en gång.
Under drift analyserar SnapRAID också värmekurvan för varje disk och uppskattar den långsiktiga stabila temperaturen de förväntas nå om aktiviteten fortsätter. Uppskattningen utförs först efter att disk-temperaturen har ökat fyra gånger, vilket säkerställer att tillräckligt med datapoäng finns tillgängliga för att fastställa en pålitlig trend. Denna förutsagda stabila temperatur visas inom parentes bredvid det aktuella värdet och hjälper till att bedöma om systemets kylning är tillräcklig. Denna uppskattade temperatur är endast för informationssyfte och har ingen effekt på SnapRAIDs beteende. Programmets åtgärder baseras enbart på de faktiska uppmätta disk-temperaturerna.
För att utföra denna analys behöver SnapRAID en referens för systemtemperaturen. Det försöker först läsa den från tillgängliga hårdvarusensorer. Om ingen systemsensor kan nås, används den lägsta disk- temperaturen som mättes i början av körningen som en reservreferens.
Normalt visar SnapRAID endast temperaturen på den hetaste disken. För att visa temperaturen på alla diskar, använd alternativet -A eller --stats.
temp_sleep TIME_IN_MINUTES
Anger standby-tiden, i minuter, när temperaturgränsen har nåtts. Under denna period förblir diskarna nedsnurrade. Standard är 5 minuter.
pool DIR
Definierar poolningskatalogen där den virtuella vyn av disk- arrayen skapas med hjälp av kommandot pool.
Katalogen måste redan existera.
share UNC_DIR
Definierar Windows UNC-sökvägen som krävs för att få åtkomst till diskarna på distans.
Om detta alternativ specificeras, använder de symboliska länkarna som skapats i pool- katalogen denna UNC-sökväg för att få åtkomst till diskarna. Utan detta alternativ använder de genererade symboliska länkarna endast lokala sökvägar, vilket inte tillåter delning av pool-katalogen över nätverket.
De symboliska länkarna bildas med hjälp av den specificerade UNC-sökvägen, lägger till disk-namnet som specificeras i data-alternativet, och lägger slutligen till filens katalog och namn.
Detta alternativ krävs endast för Windows.
smartctl DISK/PARITY OPTIONS...
Definierar anpassade smartctl-alternativ för att få SMART-attributen för varje disk. Detta kan krävas för RAID-kontroller och vissa USB- diskar som inte kan upptäckas automatiskt. Platsinnehavaren %s ersätts av enhetens namn, men är valfri för fixerade enheter som RAID-kontroller.
DISK är samma disk-namn som specificeras i data-alternativet. PARITY är ett av paritetsnamnen: parity, 2-parity, 3-parity, 4-parity, 5-parity, 6-parity eller z-parity.
I de specificerade ALTERNATIVEN ersätts strängen %s med enhetens namn. För RAID-kontroller är enheten sannolikt fixerad, och du kanske inte behöver använda %s.
Du kan också specificera en anpassad sträng för informationsalternativ med hjälp av taggen [info: ...] för att ersätta standardalternativet -a.
Se smartmontools dokumentation för möjliga alternativ:
https://www.smartmontools.org/wiki/Supported_RAID-Controllers https://www.smartmontools.org/wiki/Supported_USB-Devices
Till exempel:
smartctl d1 [info: -H -i -c -A] -d sat %s smartctl parity -d sat %s
smartignore DISK/PARITY ATTR [ATTR...]
Ignorerar det specificerade SMART-attributet vid beräkning av sannolikheten för diskfel. Detta alternativ är användbart om en disk rapporterar ovanliga eller vilseledande värden för ett visst attribut.
DISK är samma disk-namn som specificeras i data-alternativet. PARITY är ett av paritetsnamnen: parity, 2-parity, 3-parity, 4-parity, 5-parity, 6-parity eller z-parity. Det speciella värdet * kan användas för att ignorera attributet på alla diskar.
Flera attribut kan specificeras separerade med mellanslag. Varje attribut kan specificeras som ett nummer från 1 till 255, eller som ett skiftlägesokänsligt namn (t.ex. Current_Pending_Sector).
Till exempel, för att ignorera attributen Current Pending Sector Count och Reallocated Sectors Count på alla diskar med deras nummer eller namn:
smartignore * 197 5 smartignore * Current_Pending_Sector Reallocated_Sector_Ct
För att ignorera dem endast på den första paritetsdisken:
smartignore parity 197 5
Exempel
Ett exempel på en typisk konfiguration för Unix är:
parity /mnt/diskp/snapraid.parity content /mnt/diskp/snapraid.content content /var/snapraid/snapraid.content data d1 /mnt/disk1/ data d2 /mnt/disk2/ data d3 /mnt/disk3/ exclude /lost+found/ exclude /tmp/ smartctl d1 [info: -H -i -c -A] -d sat %s smartctl d2 -d usbjmicron %s smartctl parity -d areca,1/1 /dev/sg0 smartctl 2-parity -d areca,2/1 /dev/sg0
Ett exempel på en typisk konfiguration för Windows är:
parity E:\snapraid.parity content E:\snapraid.content content C:\snapraid\snapraid.content data d1 G:\array\ data d2 H:\array\ data d3 I:\array\ exclude Thumbs.db exclude \$RECYCLE.BIN exclude \System Volume Information smartctl d1 [info: -H -i -c -A] -d sat %s smartctl d2 -d usbjmicron %s smartctl parity -d areca,1/1 /dev/arcmsr0 smartctl 2-parity -d areca,2/1 /dev/arcmsr0
Ögonblicksbilder (Snapshots)
Om alternativet för ögonblicksbilder är aktiverat i konfigurationen använder SnapRAID filsystemets ögonblicksbilder för att hålla data som läses under en operation stabil, även om filer på de aktiva filsystemen senare ändras eller tas bort.
Hanteringen av ögonblicksbilder är helt automatisk och transparent. Du kan fortsätta att använda SnapRAID exakt som tidigare, med det ytterligare skydd som ögonblicksbilder ger, helt hanterat i bakgrunden.
Detta ger två huvudsakliga fördelar:
Ögonblicksbilder skapas endast för datadiskar och endast om det underliggande filsystemet stöder denna funktionalitet. Paritetsdiskar använder alltid det aktiva filsystemet.
För närvarande stöds detta på Btrfs, Bcachefs och ZFS i Linux och på NTFS i Windows.
Du kan blanda datadiskar med olika filsystem. Endast de som stöder ögonblicksbilder kommer att använda dem, medan andra diskar kommer att fortsätta att fungera direkt på det aktiva filsystemet.
Att skapa och ta bort ögonblicksbilder kräver administratörsbehörighet. Se till att SnapRAID körs med nödvändiga rättigheter (t.ex. sudo) när ögonblicksbilder är aktiverade.
Kommandobeteende med ögonblicksbilder
Kommandona sync och scrub använder ögonblicksbilder för datadiskar vars filsystem stöder dem. På en disk med ögonblicksbild ser kommandot en stabil filsystembild som inte påverkas av samtidiga ändringar på det aktiva filsystemet. Under en sync skapas en ny ögonblicksbild oberoende för varje datafilsystem som stöds. Dessa ögonblicksbilder tillhandahåller gemensamt den data som används för paritetsberäkning. I motsats till detta använder kommandot scrub den senaste ögonblicksbilden, den som skapades under den senaste synkroniseringen, för att upprätthålla en tillförlitlig referenspunkt som matchar den befintliga pariteten.
För kommandona check och fix beror användningen av den senaste ögonblicksbilden på om specifika diskar är måltavla med alternativet -d, --filter-disk.
En disk som uttryckligen valts via -d (operationens "mål") använder alltid det aktiva filsystemet. För fix tillåter detta återställning av data till den aktiva ersättningsdisken. För check tillåter det att simulera fix-operationen under samma förhållanden.
Alla andra datadiskar ("referensdiskarna") kommer att nås via sina ögonblicksbilder. Detta säkerställer att även om du ändrar filer på dina friska diskar medan en återställning pågår, har SnapRAID en stabil, frusen referens för att lösa paritetsekvationerna.
Om inget -d-alternativ anges antar SnapRAID att operationen gäller hela arrayen, i detta fall kommer check och fix att använda de aktiva filsystemen uteslutande.
Alla andra kommandon fungerar uteslutande på det aktiva filsystemet.
Livscykel för ögonblicksbilder (Snapshots Lifecycle)
SnapRAID hanterar tre specifika ögonblicksbilder, stable, pending och scan, inom en dold katalog i roten av varje datavolym. I Btrfs, Bcachefs och NTFS används katalogen .snapraid/, i ZFS standardkatalogen .zfs/snapshot/.
Ögonblicksbilden stable representerar tillståndet för den senaste framgångsrikt slutförda sync-iseringen, och innehåller exakt den data som användes för att beräkna den aktuella pariteten. Den fungerar som den primära datakällan för kommandona scrub, check och fix.
Ögonblicksbilden scan är en tillfällig bild som skapas i början av en sync för att tillhandahålla ett fruset tillstånd för skanning och paritetsberäkning. Efter skanning och sparning av det nya innehållstillståndet ersätter den den föregående pending-ögonblicksbilden.
Ögonblicksbilden pending är bilden som används av en avbruten sync. Efter framgångsrik slutförande av operationen raderas den föregående stable ögonblicksbilden, och pending-ögonblicksbilden upphöjs till att ta dess plats som den nya stabila referensen.
Om en sync avbryts bevaras ögonblicksbilden pending. Efterföljande scrub-, check- och fix-kommandon kommer att använda denna vilande ögonblicksbild eftersom den matchar filsystemets tillstånd som registrerats i .content-filen, även om pariteten endast är delvis synkroniserad.
I händelse av ett avbrott i en sync läser kommandona check och fix också från ögonblicksbilden stable för att hämta datablock från filer som uppdaterades eller togs bort under synkroniseringen. Detta är möjligt eftersom .content-filen behåller metadata för alla modifierade eller borttagna filer under hela synkroniseringsprocessen. Denna historiska information rensas först när en sync slutförts framgångsrikt och den slutliga versionen av .content-filen sparats.
Om en sync startas om efter ett avbrott raderas den befintliga vilande (pending) ögonblicksbilden och en ny skapas för att fånga det aktuella tillståndet för det aktiva filsystemet. Om en sync avbryts bör du dock undvika att modifiera, ta bort, ersätta eller flytta filer tills en efterföljande sync slutförs framgångsrikt. Pariteten kan fortfarande innehålla block som beräknats från ögonblicksbilden som användes av den avbrutna synkroniseringen. En senare synkronisering kan ersätta den ögonblicksbilden, vilket gör mellanliggande filversioner otillgängliga för återställning.
Externa säkerhetskopior med ögonblicksbilder av filsystem (External backups with filesystem snapshots)
När ögonblicksbilder av filsystem är aktiverade ansluter eller skapar SnapRAID ögonblicksbilder vid roten av varje dataundervolym, volym eller datauppsättning (dataset).
Ett enkelt sätt att undvika konflikter med externa verktyg är att peka din data-konfiguration till en vanlig underkatalog i undervolymen eller volymen (till exempel /mnt/subvol/data istället för /mnt/subvol). SnapRAID skapar alltid katalogen för ögonblicksbilder i undervolymens rot (till exempel /mnt/subvol/.snapraid/), vilket håller underkatalogen för data ren så att ögonblicksbilderna förblir utanför och osynliga för säkerhetskopieringsverktyg som arbetar i den.
Annars, om din konfigurerade data-katalog i sig är roten på undervolymen eller volymen, skapar SnapRAID en .snapraid/-katalog direkt i den (på Btrfs, Bcachefs och NTFS). Även om SnapRAID automatiskt utesluter denna katalog från sin egen skanning, kommer externa säkerhetskopieringsverktyg eller synkroniseringsprogram att stöta på den. Om den inte utesluts kan de gå in i ögonblicksbilderna eller kataloglänkarna och kopiera hela det frysta dataträdet, vilket duplicerar data och kan tömma lagringsutrymmet för säkerhetskopior. Konfigurera alltid externa säkerhetskopieringsverktyg till att utesluta katalogen .snapraid/.
På ZFS exponeras ögonblicksbilder via den virtuella standardkatalogen .zfs/snapshot/ istället för .snapraid/. Som standard (snapdir=hidden) döljer ZFS denna katalog från kataloglistor så att externa säkerhetskopieringsverktyg inte söker igenom den. Om du har aktiverat snapdir=visible, se till att dina säkerhetskopieringsverktyg utesluter katalogen .zfs/.
Mönster (Pattern)
Mönster ger ett flexibelt sätt att filtrera filer för inkludering eller exkludering. Genom att använda jokertecken kan du definiera regler som matchar specifika filnamn eller hela katalogstrukturer utan att lista varje sökväg manuellt.
Frågetecknet ? matchar valfritt enskilt tecken utom katalogavgränsaren. Detta gör det användbart för att matcha filnamn med variabla tecken samtidigt som mönstret hålls begränsat till en enda katalognivå.
Den enkla stjärnan * matchar valfri teckensekvens, men precis som frågetecknet korsar den aldrig kataloggränser. Den stannar vid snedstrecket, vilket gör den lämplig för matchning inom en enskild sökvägskomponent. Detta är det standardbeteende för jokertecken som är bekant från skal-globbing.
Jokertecknet med dubbelstjärna ** matchar över katalogavgränsare endast när det gränsar till en katalogavgränsare (föregås eller efterföljs av ett snedstreck). I denna form matchar det noll eller fler tecken över flera katalognivåer. Till exempel matchar foo/**/bar sökvägarna foo/bar, foo/a/bar och foo/a/b/bar; **/build matchar build och foo/bar/build; och src/**.js matchar src/main.js och src/ui/components/main.js. Den fristående formen /**/ accepteras inte som ett fullständigt mönster.
När ** inte gränsar till ett snedstreck beter det sig som * och matchar inte katalogavgränsare. Till exempel matchar **.jpg filen photo.jpg i den aktuella katalogen, men inte dir/photo.jpg. Använd **/*.jpg för detta ändamål.
Teckenklasser som använder hakparenteser [] matchar ett enskilt tecken från en angiven uppsättning eller ett intervall. Precis som de andra mönstren för enskilda tecken matchar de inte katalogavgränsare. Klasser stöder intervall och negering med ett utropstecken.
Den grundläggande skillnaden att komma ihåg är att *, ? och teckenklasser alla respekterar kataloggränser och endast matchar inom en enskild sökvägskomponent, medan ** endast kan matcha över katalogavgränsare när det gränsar till ett snedstreck.
Det finns fyra olika typer av mönster:
När du specificerar en absolut sökväg som börjar med /, tillämpas den vid array-rotkatalogen, inte den lokala filsystemets rotkatalog.
I Windows kan du använda bakåtsnedstrecket \ istället för framåtsnedstrecket /. Windows systemkataloger, junction points, monteringspunkter och andra Windows speciella kataloger behandlas som filer, vilket innebär att för att exkludera dem måste du använda en fil-regel, inte en katalog-regel.
Om filnamnet innehåller tecknet *, ?, [, eller ], måste du undvika det för att förhindra att det tolkas som ett globbing-tecken. I Unix är undvikande-tecknet \; i Windows är det ^. När mönstret är på kommandoraden måste du dubbla undvikande- tecknet för att förhindra att det tolkas av kommandoskalet.
I konfigurationsfilen kan du använda olika strategier för att filtrera filerna som ska behandlas. Det enklaste tillvägagångssättet är att endast använda exclude-regler för att ta bort alla filer och kataloger du inte vill behandla. Till exempel:
# Exkluderar alla filer som heter *.unrecoverable exclude *.unrecoverable # Exkluderar rotkatalogen /lost+found exclude /lost+found/ # Exkluderar alla underkataloger som heter tmp exclude tmp/
Det motsatta tillvägagångssättet är att definiera endast de filer du vill behandla, med endast include-regler. Till exempel:
# Inkluderar endast vissa kataloger include /movies/ include /musics/ include /pictures/
Det sista tillvägagångssättet är att blanda exclude- och include-regler. I detta fall är ordningen på reglerna viktig. Tidigare regler har företräde framför senare. För att förenkla kan du lista alla exclude-regler först och sedan alla include-regler. Till exempel:
# Exkluderar alla filer som heter *.unrecoverable exclude *.unrecoverable # Exkluderar alla underkataloger som heter tmp exclude tmp/ # Inkluderar endast vissa kataloger include /movies/ include /musics/ include /pictures/
Observera att exkludering av en katalog (med DIR/ eller /SÖKVÄG/DIR/) förhindrar SnapRAID från att gå in i och skanna den katalogen. Följaktligen är det inte möjligt att åter inkludera en fil eller underkatalog som finns i en exkluderad överordnad katalog, eftersom skannern aldrig går in i den.
Till exempel kommer följande konfiguration INTE att inkludera file.dat eftersom /keep/ beskärs innan file.dat kan utvärderas:
# Fungerar INTE: /keep/ hoppas över helt include /keep/file.dat exclude /keep/
För att exkludera filer i en katalog men behålla specifika filer, matcha filmönstret inuti katalogen istället för att exkludera själva katalogen:
# Fungerar: /keep/ genomsöks, men övriga filer inuti exkluderas include /keep/file.dat exclude /keep/*
På kommandoraden, med hjälp av alternativet -f, kan du bara använda include- mönster. Till exempel:
# Kontrollerar endast .mp3-filerna. # I Unix, använd citattecken för att undvika globbing-expansion av skalet. snapraid -f "*.mp3" check
I Unix, när du använder globbing-tecken på kommandoraden, måste du citattecken dem för att förhindra att skalet expanderar dem.
Ignorera filer (Ignore File)
Utöver de globala reglerna i konfigurationsfilen kan du placera .snapraidignore-filer i vilken katalog som helst i arrayen för att definiera decentraliserade exkluderingsregler.
Regler som definieras i .snapraidignore tillämpas efter reglerna i konfigurationsfilen. Detta innebär att de har högre prioritet och kan användas för att exkludera filer som tidigare inkluderats av den globala konfigurationen. I praktiken innebär det att om en lokal regel matchar, så exkluderas filen oavsett de globala inkluderingsinställningarna.
Mönsterlogiken i .snapraidignore speglar den globala konfigurationen men förankrar mönstren till den katalog där filen finns:
Till skillnad från den globala konfigurationen stöder .snapraidignore-filer endast exkluderingsregler; du kan inte använda include-mönster eller negation (!).
Till exempel, om du har en .snapraidignore i /mnt/disk1/projects/:
# Exkluderar ENDAST /mnt/disk1/projects/output.bin /output.bin # Exkluderar alla kataloger med namnet build inuti projects/ build/ # Exkluderar alla .tmp-filer inuti projects/ eller dess undermappar *.tmp
Innehåll (Content)
SnapRAID lagrar listan och checksummorna för dina filer i content-filen.
Det är en binär fil som listar alla filer som finns i din disk-array, tillsammans med alla checksummor för att verifiera deras integritet.
Content-filen läses och skrivs av kommandona sync, scrub, touch och rehash. Den läses av kommandona status, diff, check, fix, list, dup, locate och pool, och den ignoreras helt av kommandona smart, probe, up, down och devices.
Paritet (Parity)
SnapRAID lagrar paritetsinformationen för din array i parity- filerna.
Dessa är binära filer som innehåller den beräknade pariteten för alla block definierade i content-filen.
Dessa filer läses och skrivs av kommandona sync och fix och läses endast av kommandona scrub och check.
Kodning (Encoding)
SnapRAID i Unix ignorerar all kodning. Det läser och lagrar filnamnen med samma kodning som används av filsystemet.
I Windows konverteras alla namn som läses från filsystemet och behandlas i UTF-8-format.
För att få filnamn utskrivna korrekt måste du ställa in Windows- konsolen till UTF-8-läge med kommandot chcp 65001 och använda ett TrueType-typsnitt som Lucida Console som konsoltypsnitt. Detta påverkar endast de utskrivna filnamnen; om du omdirigerar konsolutdata till en fil, är den resulterande filen alltid i UTF-8-format.
Slutkod (Exit Code)
SnapRAID avslutas med följande statuskoder:
Kända problem (Known Issues)
Filsystemgränser
SnapRAID korsar inte filsystems-, monterings- eller undervolymsgränser vid skanning av en datadisk. När en sådan gräns upptäcks rapporterar SnapRAID en VARNING och skannar inte bortom den.
Filer som finns bortom sådana gränser inkluderas inte i datadisken och måste konfigureras separat om de ska skyddas.
Monteringspunkter med filsystemögonblicksbilder
När filsystemögonblicksbilder är aktiverade stöds inte kapslade monteringspunkter och bind-monteringar inuti en datadisk.
Monteringspunkter är en del av det aktiva systemets monteringsnamnrymd och bevaras inte i filsystemögonblicksbilder. Följaktligen kan en katalog som dolts av en monteringspunkt i det aktiva filsystemet bli synlig vid skanning av en ögonblicksbild.
Placera inte kapslade monteringspunkter eller bind-monteringar inuti datadiskar när filsystemögonblicksbilder är aktiverade.
Flera konfigurationer med filsystemögonblicksbilder
Stöd för ögonblicksbilder kan inte delas säkert mellan flera oberoende SnapRAID-konfigurationer som använder samma namnrymd för filsystemögonblicksbilder.
På Btrfs och Bcachefs får endast en SnapRAID-konfiguration med stöd för ögonblicksbilder aktiverat använda datakataloger inom samma undervolym. På ZFS gäller samma begränsning för ett dataset, och på NTFS för en volym.
Flera konfigurationer som delar samma namnrymd för ögonblicksbilder använder samma stable-, pending- och scan-ögonblicksbilder. Att köra en konfiguration kan därför ersätta eller ta bort återställningsögonblicksbilder som krävs av en annan.
Filändringar på plats utan tidsstämpeländringar
SnapRAID upptäcker filändringar genom att jämföra filstorlekar och ändringstidsstämplar (mtime).
Om ett program ändrar en fil på plats utan att ändra dess storlek eller uppdatera dess ändringstidsstämpel, kommer "diff" och "sync" inte att upptäcka att filen har ändrats, och dess paritet kommer inte att uppdateras.
För att säkerställa att SnapRAID känner igen sådana ändringar, uppdatera filens ändringstidsstämpel (till exempel med verktyget "touch"). Annars kommer skillnaden endast att upptäckas som en hash-avvikelse under en efterföljande "scrub" eller "check".
Icke-ASCII skiftlägesmatchning i Windows
SnapRAID använder standardiserad, förutsägbar UTF-8-kodning på alla plattformar och begränsar skiftlägesokänslig matchning till ASCII-tecken.
Windows filsystem lider av den föråldrade designen att tvinga fram skiftlägesokänslighet över Unicode-filnamn via godtyckliga, systemberoende konverteringstabeller. Följaktligen döljer Windows filsystemets verklighet genom att behandla helt olika Unicode-bytesekvenser som om de vore samma fil.
Till exempel är À.txt och à.txt distinkta Unicode-namn, men Windows behandlar dem ologiskt som identiska, medan SnapRAID bevarar deras verkliga åtskillnad.
Denna begränsning orsakas av Windows inkonsekventa hantering av Unicode-filnamn och dess insisterande på skiftlägesokänslig aliasning. För att förhindra avvikelser till följd av Windows skiftlägesvikning, ange alltid det exakta skiftläget för eventuella icke-ASCII-tecken i konfigurationssökvägar och filter.
Återställning med partiell fix
När fix begränsas med -S, --start eller -B, --count, arbetar SnapRAID endast på de markerade blocken och utför varken slutförande på filnivå eller karantän.
Om återställningen producerar "best-effort"-data som inte kan bevisas representera det aktuella innehållet, kan sådana block ändå skrivas under det normala filnamnet. Osäkerheten förknippad med dessa återställda block bevaras inte efter att kommandot har avslutats.
Som en konsekvens kommer en senare fix att behandla dessa läsbara block som giltiga fildata och inte försöka återställa dem igen. Detta kan leda till att en efterföljande återställning rapporterar framgång samtidigt som ofullständiga eller inaktuella data lämnas kvar i filen.
Alternativen -S och -B är endast avsedda för avancerad manuell återställning, vanligtvis efter att en normal fix har misslyckats. Om en partiell fix rapporterar oåterkalleliga data, ta bort eller byt namn på de berörda filerna innan du försöker med en ny återställning, eller verifiera deras innehåll manuellt.
NTFS hårda länkar och exkluderade sökvägar
På NTFS cachelagrar katalogposter filstorlek och tidsstämplar oberoende för varje hård länk. När en fil modifieras via en länk kan katalogposterna för andra länkar som pekar på samma fil behålla inaktuella metadata tills de används.
SnapRAID upptäcker och normaliserar automatiskt detta tillstånd när minst två hårda länkar till samma fil påträffas under en skanning. Men om endast en hård länk skannas medan de andra exkluderas av filter eller ligger utanför hårddiskens sökväg för data, kan SnapRAID inte upptäcka inodkollisionen och förlitar sig på cachade metadata för den enda synliga länken.
Följaktligen kan ändringar som görs via en exkluderad eller extern hård länk gå obemärkta förbi för SnapRAID tills metadatan för den inkluderade länken uppdateras av operativsystemet (till exempel när filen nås eller öppnas via den sökvägen).
För att undvika denna begränsning, undvik att modifiera skyddade filer via hårda länkar som är exkluderade från SnapRAID, eller se till att alla hårda länkar till en fil inkluderas i skanningen så att SnapRAID kan normalisera dem.
Återställning efter ett avbrutet multi-paritets-sync
I en array med flera paritetsdiskar kan ett avbrutet sync lämna paritetsnivåerna tillfälligt osynkroniserade med varandra. Till exempel kan paritet 1 redan innehålla nyligen uppdaterade data, medan paritet 2 fortfarande innehåller gamla data.
Under check eller fix provar SnapRAID olika paritetskombinationer och validerar rekonstruerade data mot kända blockhashar (som täcker hela blocket, vanligtvis 256 KiB).
Om SnapRAID försöker en rekonstruktion med en inkonsekvent blandning av gammal och ny paritet ger de linjära RAID-ekvationerna felaktiga data. För att en sådan ogiltig kombination felaktigt ska accepteras måste ekvationerna av en slump rekonstruera minst ett helt 256 KiB-block så perfekt att dess hash matchar, medan andra osynkroniserade block i samma stripe rekonstrueras med felaktiga data.
Detta scenario beror inte på en hashkollision; snarare måste ekvationerna med blandad paritet i sig råka producera det exakta ursprungliga innehållet i 256 KiB-blocket. Även om detta är matematiskt tänkbart med specialkonstruerade eller mycket repetitiva data, är det praktiskt taget omöjligt med verkliga data.
Om alla diskar är felfria elimineras denna tvetydighet genom att slutföra det avbrutna sync innan fler ändringar görs. Om en disk har gått sönder och återställning krävs bör du undvika att ändra datadiskarna innan du kör check eller fix.
Reserverade fil- och katalognamn
SnapRAID reserverar vissa fil-, katalog- och ögonblicksbildnamn för sina interna operationer. Använd inte dessa namn för användardata:
Om du använder dessa namn för orelaterade data kan filer eller ögonblicksbilder ignoreras, feltolkas som metadata, skrivas över, döpas om eller raderas.
I Windows är även alla skiftlägesvarianter reserverade, även i NTFS-kataloger som konfigurerats för att skilja på stora och små bokstäver (till exempel .SNAPRAIDIGNORE, .SnapRaid, CONTENT.TMP och CONTENT.Lock).
Översättning (Translation)
Detta dokument är en automatisk översättning av den engelska manualen. Se den engelska manualen för den officiella versionen.
Upphovsrätt (Copyright)
Denna fil är Copyright (C) 2026 Andrea Mazzoleni
Se även (See Also)
snapraid_log(1), snapraidd(1), rsync(1)